Ja.
Ja.
Yes.
Här händer det inte särskilt mycket.
Knappt så att man vet om man lever eller inte. Fast nu tog jag ju i, det vet man ju egentligen.
Det är bara det att det känns som om tiden står stilla trots att man ser hur dagarnas namn förändras.
Måndag blir till tisdag och tisdag förvandlas till onsdag. Men det hade lika gärna kunna vara en och samma dag.

Äsch. Det kommer bli förändring. Ja, om det nu är vad jag vill ha.
Jamen nu var jag lite för careful igen, det vet jag ju att jag vill. Tror jag. Haha. En liten en i alla fall.
Som ger lite hopp, tro och energi. 

Jag vill se något nytt. Ja. Någon ny stad, om än så bara för en stund.
Ja, jag vet. Jag svamlar. Jag vet nog inte egentligen vad jag vill ha sagt men försöker ändå.

Jag är inte sådär jättejättebra på att ta vara på min ledighet just nu. Eller ja, det beror ju på hur man definerar.
Jag lyckas ju få tiden att gå trots den befintliga känslan av  p a u s e. Det är ju faktiskt ganska skickligt. Man vet ju känslan hur frustrerad man kan vara när tiden inte räcker till. När tiden springer ifrån en. Oartigt kan tyckas. Man vill ju bara så mycket på så kort tid just då. Nu vill jag inte särskilt mycket på jättemycket tid. Haha.

Jag ska sluta svamla nu.
Note to self: Bättre att svamla när man faktiskt har en poäng.

Snart var det torsdag då ;)