Vore det inte lite spännande att bara kunna sätta sig på ett tåg eller ett plan bara sådär? Lite impulsivt. Eller tjae, jäkligt impulsivt snarare.

Men det vore väl något...

Om man bara hade det lilla modet så skulle man ju kunna se en liten bit av världen. Bit för bit. Vilken känsla det skulle vara. Vakna upp, sätta sig på ett tåg med okänd destination, stiga av någonstans man aldrig har varit. Kanske Bryssel, Paris, Sofia eller Lissabon. Ja, varsomhelst. Le mot främlingar, titta på skyltarna och på människorna...

Efter en stund så skulle man våga fråga någon, som ser rar och vänlig ut, efter det närmaste fiket. Så tar man sig en kaffe eller två och bli sittande en stund. Bara vara och titta fascinerande på alla människor runtomkring.

Man skulle undra vad de heter, vad de gör, om de är glada eller ledsna, Om de är nöjda med livet och massor av andra funderingar. Det vore väl något? Om en så, bara för en stund...